vidlundsreser.blogg.se

Julen 2008 drog vi till varmare breddgrader. Så härligt att komma bort mitt i vintern. Men det var lite kallt dom två första dagarna. Inte så mycket sol. Men vi överlevde det med. Det är ju verkligen semester att vara på ett hotell som har allt och göra....ingenting. :-) Nån som städar åt en, bäddar, diskar, lagar mat. Kvalitetstid på hög nivå.

 

 

Utsikt från vår gigantiska altan.

Vi bodde i Aguineguin som är en liten ort på Gran Canarias sydöstra sida. En riktigt liten inhemsk by med inslag av norska. Det fanns tydligen en norsk skola i byn med 250 elever. Coolt. Men annars fanns inte så mycket mer än några hotell, några SPAR-affärer, köpcentrumet Ancora och havet!

 

 

 

 

 

Dom flesta kvällarna tog vi lokalbussen till Puerto Rico och åt, shoppade (nåja...), åkte karuseller och spelade airhockey. Vi åt massor av god mat, med betoning på massor. Tallrikarna var fullkomligt överfulla. Lite Honungsrom på det sen så var man i form. :-)

 

 

 

 

 

Pontus 7 år, var med i nån sorts barnklubb där och träffade en kompis som han hade jätteroligt med. Pojken hade dessutom väldigt trevliga föräldrar så dom tyckte vi skulle komma ner till Götet och gå på Liseberg med dom.

Grabbarna var med och uppträdde en av kvällarna och körde Hard Rock Hallelulja. Ascoolt. Vid varje nummer var det en av reseledarna som stog på ett bord i publiken och körde koreografin ifall dom skulle glömma. Sött. Reseledaren var dessutom väldigt trevlig att titta på. Tom Elin 2,5 år blev kär. :-)

 

 

 

 

 

Vi vågade oss bara i poolen när det var varmt och soligt men Elin badade varje dag i sin lilla barnpool. Tokvarmt var det där i. Som en babysimsbassäng. Hon körde även vattengympa för barn i mellanpoolen. Lite Mora Träsk och sånt där skoj.

 

 

 

 

 

 

På julafton blev det kallt och mulet igen så då gjorde det inte jättemycket att vi skulle åka hem. Vi tillbringade förmiddan i Miniland och sen var det buss och flyg som gällde resten av dan. Vi fick julmat på flyget och den var väl ingen höjdare kanske. Elin åt köttbullarna och press-sylta. Jag åt sillen, smörgås med julskinka + ris a la malta, Pontus åt nästan allt på brickan. *förvånad*

Annars blev det mycket kortspel med Pontus, mormor har underhållt Elin med att rita, läsa, klippa och gå omkring. Det var en väldigt lyckad semester och vi hade gärna stannat ett tag till.

Här skriver vi om resor vi gjort, resor vi ska göra, förmodligen resor vi vill göra och resor som vi faktiskt är ute på. 

Vilka är vi då? 
Det är mamma Angelica snart 37 år och pappa Stefan som precis fyllt de magiska 40. :-) På dagarna jobbar vi båda med webb av olika slag på olika företag. Det var lixom så vi träffades för snart 14 år sen. Tiden går fort när man har roligt. :-)

2001 kom vårt första barn Pontus och 2006 kom lillasyster Elin. Vi tycker att vi är en alldeles lagom familj och perfekt att resa med. Barnen har fått "växa upp" med vårt resande. Nu låter det som att vi är en hysteriskt resande familj men så är det absolut inte. Det är bara det att mamman i familjen fullkomligt knarkar resor på webben. ;-) Skulle gärna ta tjänstledigt och vara borta i flera månader om det inte vore för att hon är så hopplöst praktisk. :-)

Vi bor i Mantorp som ligger mellan Linköping och Mjölby i en typisk förortsvilla. På fritiden umgås vi gärna med alla härliga vänner vi har runt omkring oss. En del av dom har vi rest utomlands med vilket har varit väldigt lyckat. Vi gör gärna både och. Ibland reser vi själva och ibland med vänner.

Annars försöker vi vara en hurtfamilj. Pappan tränar sonen i ishockey och är ungdomsordförande i Mjölby Hockey. För sin egen del blir det innebandy med Mantorpsgrabbarna och fredagshockey med jobbet under vinterhalvåret och löpning under sommarhalvåret. Mamman har sitt kära gym som hon går till, mer eller mindre frekvent. ;-) Sonen spelar ishockey och har spelat fotboll fram till den här säsongen då han ville lägga av. Hockeyn är så mycket roligare. Dottern har sin älskade ridning. Hon önskar att det skulle vara måndag varje dag. :-) Sen är det fotboll även för henne. 

Och så är vi en stanna-kvar-familj, dvs vi lämnar aldrig en fest först. :-)

Välkomna hit!